Lojer 100 år

Image

Del 1

Niilo Ranni grundade Vammalan Konepaja 1919. Innan dess arbetade han för en lokal ingenjör vid namn Lindström i Vammala. Ranni utvecklade produktionsmetoder för Lindström, bland annat för tillverkning av vikter för vågar. Niilo Ranni var plåtslagare utan några formella kvalifikationer, men han startade ändå en egen verkstad. I efterkrigstidens Finland var behoven stora av olika färdigheter och tjänster, och Vammalan Konepaja kunde tillgodose en del av dem. Företaget växte och bara tre år senare, 1922, bestämde sig Ranni för att köpa egna lokaler, där bostad ingick, i centrala Vammala.

Del 2:

Under 1930-talet tillverkade Vammalan Konepaja bland annat sparkar, besman, lyftvikter och metallkulor för kulstötning. 1934 upprättades ett avtal mellan Finlands friidrottsförbund och Vammalan Konepaja som innebar att Vammalan Konepaja började tillverka de kulstötningskulor som användes av både män och kvinnor på tävlingar. Avtalet undertecknades av Niilo Ranni för Vammalan Konepaja, och på friidrottsförbundets vägnar av dess dåvarande ordförande Urho Kekkonen som senare skulle bli Finlands åttonde president.

Image
Image

Del 3:

Under senare delen av 1930-talet och under 1940-talet påverkades Vammalan Konepaja, liksom så många andra företag, av finska vinterkriget och fortsättningskriget. Strax före vinterkriget flyttades vapenförrådet från Helsingfors till Vammala. Vapenverkstad 1 inrättades i Vammalan Konepajas lokaler den 3 november 1939. Till en början hade vapenverkstaden till uppgift att förbereda M91-gevär och laga M09-maskingevär. Senare inleddes ett samarbete med Vammalan Konepaja för att tillverka delar till kulsprutor och pistoler. Uppskattningsvis hälften av de artillerigranater som avfyrades under finska vinterkriget och fortsättningskriget tillverkades i vapenverkstaden i Vammala. Efter krigen deltog Konepaja i samhällsuppbyggnaden genom att tillverka olika maskindelar. Det var också vid den här tiden, 1943, som företaget blev ett aktiebolag.

Del 4:

På 1930- och 40-talen var Vammalan Konepajas viktigaste produkt pumpar för hushållsbrunnar. Det fanns ett stort behov av NIRA-handpumpar efter fortsättningskriget. Det etablerades nya bondgårdar i norra och östra Finland för människorna som evakuerats från Karelen, och de nya gårdarna behövde vattenförsörjning. Samtidigt fokuserade Vammalan Konepaja på att utveckla och tillverka maskiner som behövdes i hushållen och jordbruken. Niilo Ranni drev Vammalan Konepaja i över 30 år. Han dog 1953, och hans fru Anna Ranni tog över rollen som företagsledare. En kvinna i ledande ställning på ett företag var mycket sällsynt på 1950-talet.

Image
Image

Del 5:

Företagets bästsäljare, tryckpumpen, och den aluminiuminkapslade NIRA 6-pumpen började exporteras till andra länder. I slutet av 1960-talet visade Vammalan Konepaja upp sina produkter på mässor i Stockholm och Oslo. NIRA-tryckpumpen var en ny typ av produkt på både den svenska och norska marknaden. NIRA 6-pumpen marknadsfördes som ”hyttepumpe” i Norge och sålde särskilt bra i de norska fjällregionerna under åren efter mässan.

Även i Afrika var det stor efterfrågan på Vammalan Konepajas vattenpumpar. Med hjälp av utvecklingsbistånd tog företaget fram en byvattenpump och började exportera den till Afrika, med början i Tanzania 1976. Företaget introducerades på den afrikanska marknaden i samband med utrikesdepartementets utvecklingsprogram som syftade till att tillhandahålla brunnar. Den handmanövrerade pumpen NIRA AF-85 blev en testvinnare i Världsbankens fält- och laboratorietester, ett tydligt bevis på företagets framgångsrika produktutveckling.

Del 6:

Vammalan Konepaja tog steget över till friskvård och medicinteknik av en händelse i början av 1980-talet. Seppo Suuriniemi, vd på den tiden, lät tillverka en behandlingsbänk till sin frus sjukgymnastikmottagning. Den nya behandlingsbänken blev en succé och Instrumentarium tog in bänken i sitt sortiment. Behandlingsbänken nådde snart även den internationella marknaden.

Vammalan Konepaja blev ett namn på allvar inom fysioterapibranschen när den svenska OS-truppen började använda Konepajas behandlings- och massagebänkar vid OS i Calgary 1988. Kanske bidrog behandlingsbänkarna till att Sverige tog fyra guldmedaljer och två bronsmedaljer i tävlingarna? 

Image
Image

Del 7:

På 1980-talet gjorde Vammalan Konepaja stora investeringar i elektromekanik, CNC-teknik, robotsvetsning och en pulverlackeringslinje som innebar att företaget utvecklades ännu snabbare. Tack vare det egna järn- och aluminiumgjuteriet och maskininvesteringarna hade företaget möjlighet att själv producera all vårdutrustning.

Vammalan Konepaja ville också vara en föregångare inom IT-området, vilket ledde till stora investeringar i den senaste IT-tekniken. 1983 förvärvades en MikroMikko 1, en av dåtidens modernaste datorer. Vad skulle man kunna uppnå idag med en sådan dator, utrustad med en 2 MHz-processor och en 5 MB hårddisk?

Del 8:

På 1980- och 90-talen utvecklades brunnspumpar för afrikanska förhållanden och med särskilt fokus på att de skulle vara lämpliga att användas av kvinnor. Pumparna lovordades för att de var enkla att använda, lätta att underhålla och hållbara. En fjärdedel av Vammalan Konepajas omsättning för 1991 kom från utvecklingsländerna. Därför byggde man fabriker i Tanzania och Ghana för att tillverka pumparna. ⠀

Dåvarande presidenten Tarja Halonen besökte fabriken i Tanzania några decennier senare, under 2003, och uttryckte sin glädje över det hon såg: ”Vi funderar alltid över hur vi ska få in företag i de allra fattigaste länderna. Alla vet att det inte har varit något större intresse för företagsetableringar i sådana länder. Vammalan Konepajas pumpfabrik är ett bra exempel på ett företag som fortsatt sin verksamhet i Tanzania även efter att det statliga stödet till dem upphört.”

Image
Image

Del 9:

Vammalan Konepaja köpte tillverknings- och marknadsföringsrättigheterna för sjukhussängar av Lojer Oy på 1980-talet. Mellan 1995 och 2004 utökade företaget sin verksamhet genom ytterligare förvärv. Under 2006 gjordes en översyn av företagets varumärke, och då blev produktnamnet Lojer även företagsnamnet. Vammalan Konepaja var inte längre ett namn som signalerade modern tillverkare av sjukvårdsutrustning.

Del 10:

Lojers handel österut tog fart efter flera långsamma år då ett kontor öppnades i Ryssland 2009. Samtidigt justerades produktsortimentet för att passa den ryska marknaden och ryska behov. Försäljningsmålet på fem miljoner euro uppnåddes på bara två år i stället för de beräknade fem.

Lojers högkvalitativa och finsktillverkade produkter har sedan dess varit framgångsrika i hela världen. Några av de mest avlägsna exportdestinationerna är Chile, Saudiarabien och Sydkorea. Lojer levererande till exempel 70 operationsbord med tillbehör till Indonesien under 2016. Det är den största enskilda leveransen i Lojers historia, med ett totalt värde på cirka två miljoner euro.

Image
Image

Del 11:

Lojer har alltid investerat i produktutveckling. Ett bra exempel på detta är Lojer Scandia operationsbord som lanserades 2008 och som är utrustat med toppmoderna funktioner. När det kom ut på marknaden hyllades det för sin design, användbarhet och tekniska funktionalitet.

Manuthera 242 mobiliseringsbänk har kallats den mest mångsidiga behandlingsbänken i världen. De unika och globalt patenterade funktionerna har lett till att bänken vunnit flera priser. I januari 2017 tilldelades Lojer pris i Fennia-pristävlingen för mobiliseringsbänken Manutheras innovativa produktdesign och avancerade konstruktion.

Del 12:

Lojer har sedan 2016 varit medlem i HygTech Alliance, en sammanslutning av finska företag som erbjuder världens första kompletta sortiment av hygienprodukter för att motverka infektioner som sprids genom beröring. I utvecklingen av antimikrobiella produkter har Lojer fokuserat på kritiska beröringsytor. På alla dessa ytor har traditionella ytmaterial ersatts med material som aktivt stoppar spridningen av bakterier. Några produkter har också kompletterats med beröringsfria lösningar, till exempel en tvådelad justeringsstång som styrs med fötterna.

Barnsjukhuset Meilahti i Helsingfors invigdes 2018 och dit levererade Lojer 80 antimikrobiella undersökningsbritsar. Britsarnas metallytor är behandlade med en speciell lack som motverkar tillväxten av mikrober, klädseln är silverjonbehandlad och tillbehören har ytor av antimikrobiell koppar eller färg. Undersökningsbritsarna har den lägsta höjdjusteringen på marknaden, vilket gör dem idealiska för barnsjukhusets små patienter.

Image
Image

Del 13:

Vid sidan av sortimentet med medicinska möbler och fysioterapiprodukter har Lojer också utvecklat ett omfattande utbud av olika tjänster för att komplettera produktförsäljningen. 2018 förvärvade Lojer Teoteam Oy:s enhet med inriktning på service av sjukhusutrustning.

Lojer lanserade tjänsten Functioning Care Facility 2013. Det är ett koncept som innebär att kunden inte äger sina sängar utan istället hyr dem av Lojer. Förutom själva sängarna får kunden nödvändiga madrasser, service och underhåll (inklusive reservdelar), och sängarna byts ut vid behov. Leasing erbjuds också för hemvård.

Lagen kräver att vårdorganisationer för ett register över all sjukvårdsutrustning och alla tillbehör som organisationen använder. Lojer lanserade 2017 utrustningsregistret Lojer Easy Care som gör det möjligt för vårdorganisationer att föra ett realtidsregister över all sin utrustning.

Image

  LEVERANS

Vi levererar våra produkter snabbt över hela världen.

Läs mer om leverans »

  FINANSIERING

Vi erbjuder olika finansieringslösningar, bland annat leasing.

Läs mer om finansiering »

  SERVICE OCH RESERVDELAR

Underhåll och reservdelar, även för tredjepartsprodukter.

Läs mer om service och reservdelar »

Sekretesspolicy |Accessibility

Copyright © 2023 Lojer Oy. Alla rättigheter förbehålls.